Våren 2020

St. Vincent

2020-02-17

Då har vi varit härpå St. Vincent några dagar och igår flög Brolinarna hem. Vi får verkligen tacka Brolin och hans dotter Elvira för den stora hjälp vi fått av dem med seglingen över Atlanten. Utan deras medverkan vet jag inte hur det gått.

Tiden här i Blue Lagoon har vi mest bara kopplat av och njutit av vila och sömn, samt njutit av bad och det sköna klimatet med ljumma vindar och sol, och god mat.

Nu skall Alice och jag segla vidare själva resten av säsongen. Vi börjar med att vi idag seglar norrut mot St. Lucia och Rodney Bay. Nu när vi är vana vid långa dygns etapper är det inte lång dit, men vi kommer att dela upp sträckan dit på 2–3 dagar Vi kommer att först gå till en vik som heter Cumberland. En vik som vi varit på många gånger tidigare och som vi tycker är jätte mysig.

Rodney Bay är också ett ställe vi varit på många gånger, och det är nästan som vi känner oss hemma där. Nu skall vi njuta av att slö segla med korta etapper och njuta av livet med sol, värme och bad, och så ibland äta lite god mat.

Rodny Bay

2020-02-18

Då har vi kommit till Rodney Bay. I går på förmiddagen seglade vi in genom kanalen som leder in till lagoonen där den stora och fina marinan ligger. Som vi skrev tidigare så har vi varit här många gånger tidigare, genom åren. Första gången vi var på besök här var 2007, och då hade vi ingen båt, utan vi var här på vanlig semester och bodde på hotell. Då på den tiden hade jag läst och hör talas om att det var hit de seglade de stora pojkarna och som hade gjort den stora bravaden att seglat över Atlanten.  Så en dag tog vi en taxi för att åka hit till Rodney Bay Marina och se de stora pojkarna och deras båtar. Vi kunde då aldrig i vår vildaste fantasi tro att vi skulle ligga här med egen båt och ha seglat över Atlanten. Men det är klart att en liten stjärna tändes då och här. Men nu ligger vi här med egen båt och det är inget vi ångrar, utan tvärt om, vi har fått upplevt mycket av våra seglingar genom åren. Det är bra synd att tiden går så fort och åren rinner iväg.

Nu kommer vi att stanna här några dagar och serva båten och oss själva. Nästan det första vi gjorde igår, efter att vi klarerat in, var att vi såg till att komma till en frisör, och få våra huvuden fixade, för nu var vi verkligen i behov få lite kortare hår. Vi var också till ett SPA och beställde tid för bland annat massage åt Alice. Så idag skall Alice få njuta. Det är hon värd efter alla obekväma kroppsställningar hon haft under seglingen över Atlanten.

Under seglingen från Blue Lagoon stannade vi till en natt i ett ställe som heter Cumberland. En liten vik på norra St. Vincent. Här finns det endast ett fåtal hus med några boden. De som bor här lever på att sälja souvenirer och laga mat till seglarna som kommer hit och ankrar upp för en natt eller två. Vi beställde mat till kvällen av en person och som han lovade att komma till båten med maten kl. 6 på kvällen. Redan kl. 3 kunde vi se hur de på stranden i ett öppet skjul började med att förbereda mat lagningen. Sedan höll de på med tillredning av maten ända fram tills den vart klar kl.6. Hade hälsovårds myndigheten i Leksand sett hur matlagning gick till så hade ringt begravningsbyrån direkt och förvarnat dem att i morgon skulle de få nya kunder.  Men vi fick en mat som smakade förträffligt.

   

 

Här ser ni där de lagade vår mat

Vi har det bra

Hur en vanlig kväll kan vara för oss i Karibien

Eftermiddagen börjar med att vi på internet ser att Leksand återigen fått stryk i ishockey mot Djurgården. Men vem bry sig.  Här är vi lång borta från is och snö. I stället går vi in till marinan och sätter oss på en uteservering endast iförd shorts och en skjorta. Här är ingen risk att vi behöver frysa. Frysnerverna har gått och lagt sig för länge sen. Här avnjuter vi sedan av en förträfflig måltid beståndet av för Björnen en utsökt god hamburgare med bacon ägg och ost. Alice hon äter en grillad fisk med tillbehör som smakar som den bara kan göra här i Karibien. När måltiden är avklarad, vandrar vi åter ut på bryggorna till vår kära Lady Mys. Här sätter vi oss ner och njuter av den sköna värmen. Vi känner hur passadvinden smeker våra nakna hudar. Helt underbart. Inne från stranden kan vi höra ett Steel band spela i Karibiska rytmer och toner. Inte högt och störande utan helt njutningsfullt. När vi sedan avnjutit en sista kvällsdrink, med Karibien smak, går vi ner och lägger oss i mastercabin i fören för att sova. Här kan vi breda ut oss i de breda sängarna och njuta av den svala luften som blåser in genom takluckan. Innan vi somnar och Lady Mys vaggat oss till sömn, hör vi svagt hur Steel band fortsätter och spelar inne från stranden. Kan det bli bättre? Jo det kan det. När vi efter en lång natts Törnrosa sömn vaknar vet vi att en ny underbar dag står för dörren.

Detta är vi värda efter den tråkiga och delvis tuffa Atlant seglingen.

Alice njuter på kvällen i värmen

Frankrike

Frankrike 2020-03-06

Då har vi kommit till Frankrike, närmare bestämt Martinique. Martinique tillhör nämligen Frankrike och EU och här gäller samma bestämmelser som inom Europa. Så här kan man handla med Euro och ringa och surfa till samma priser som hemma i Sverige.

Vi har varit dåliga på att skriva på hemsidan under den senaste tiden och anledningen till det är att humöret hos oss har inte varit det bästa. Det var nämligen så att den motor vi har och som reparerades när vi var i Kap Verde gick inget bra när vi kom fram till St. Lucia. Det medförde att vi anlitade och bad en mekaniker att titta på motorn. Han konstaterade ganska snabbt att det var stora fel på motorn. Detta medförde att vi än engång var tvungna att lyfta ur motorn att ta den till en verkstad. När man där sedan rev isär motorn kunden man konstatera att de så kallade reparationer man hade gjort på Kap Verde var mycket dåligt utförd med stora brister och slarvigt gjort. Bland annat måste nya ventiler bytas, fodren slipas, alla packningar bytas och smörjningen till motorn var felmonterad, dessutom var det endast 3 av 4 cylindrar som gick mm. Nya reservdelar måste beställas från USA, vilket medförde en väntetid på nästan en vecka innan de kom. Sen skulle motorn monteras ihop av mekanikern. Denna mekaniker var en sådär kille som det finns så många av här i dessa länder. Nämligen att man lovar en sak och sen händer något annat. Så när han sa att motor skulle vara klar på en måndag vilket visade sig så hade han då inte ens börjat med att sätta ihop motorn. Så det blev för mig att jaga denna kille flera gånger om dagen under nästan en hel vecka. Så stämningen om bord för hela besättningen var inte den bästa under de här veckorna Men till slut på onsdag när klocka var halv tolv på kvällen så fick vi ingång motorn efter en del justeringar, och nu rullar motorn fint. Så i går kunde vi äntligen släppa våra förtöjningar och segla upp till Martinique och bli av med den hamnröta som vi hade drabbats Nu är vi så äntligen fria och har en segelbåt som vi kan röra oss med och segla vidare med.  

Coronavirus

Grenada 2020-03-15

Vi har inte drabbats av Coronavirus men vi har fått Corona frossa. Med allt som skrivs på nätet och det kaos som råder i olika länder, kring Coronan, så har vi tagit beslutet att försöka komma hem så snart som möjligt innan de stänger alla gränser. Vi har därför under de senaste dagarna gjort långa seglings etapper för komma ner till Grenada, där vi beställt plats för upptagning och landförvaring av Lady Mys, under sommaren. Det var synd att vi seglade så fort förbi och hoppade över alla fina och vackra ställen som det finns så många av på denna sträcka mellan St. Lucia och Grenada. Men nu har vi kommit till Grenada och nu börjar det tråkiga och destruktiva jobbet med att avrusta båten. Vi har en lång avrustning lista på 3 sidor med punkter som måste klaras av innan vi lyfter Lady Mys på land. Även där när hon kommer upp på land finns det saker som måste klaras av innan vi kan lämna Lady Mys i tryckt förvar så att hon inte mår illa medan vi är hemma och njuter av den svenska våren och sommaren.

Nu gäller det bra för oss att försöka få tag i några flygbiljetter hem innan det blir totalstopp med flygandet

Sista bilden på Lady Mys för i år i sitt rätta element innan hon ställs upp på land

Nu hoppas vi att vi är på väg hem

2020-03-19

Under den senaste tiden har vi levt mellan hopp och förtvivlan. Det var det där med att försöka få tag i flygbiljetter hem. Ursprungligen hade vi tänkt flyga hem i månadsskiftet mars-april. Men så kom det här med Coronaviruset, och vi fick kalla fötter efter att ha kunnat läsa vad som skrivs på nätet. Vad som är sant och vad som var rykten var ibland svårt att tolka. Men när det skrevs att gränserna började stängas i vissa länder då tycket vi att det var bäst att komma hem så snart som möjligt. Som sagt vi hade redan ordnat med flygbiljetter till månadsskiftet. Biljetter som vi beställt skulle vara ombokningsbara, (trodde vi) Flygningen hem skulle gå med ett tyskt flygbolag via Frankfurt. Så det var väl bara att ringa på Ticket och be dem boka om till en tidigare flygning hem. Men det var lättare sagt än gjort. Ticket var totalt överbelastade och det gick varken att ringa eller mejla till dem. Jag höll på i 3 dagar via alla möjliga kanaler, dels själv, dels via min dotter Maria, samt andra kontakter jag har för att försöka få fram några besked vad som gällde och försöka få tag i några biljetter. På tisdag morgon när klockan var 4 blev jag väckt att jag fick ett nyhetsmejl om att Tyskland hade stäng sina gränser. Nu kunde jag inte sova något mer den natten, ut nu gick mina tankar i banorna att nu blir vi kvar här i flera månader. Men till slut på tisdag förmiddag ringer en mycket trevlig och hjälpsam dam från Ticket till mig och berättar att Codor som det tyska flygbolaget heter hade ställt in sina flygningar från Grenada. Men hon lovade att hon skulle hjälpa mig så att vi skulle kunna komma hem. Efter en halvtimme ringer hon igen o0ch berättar att nu hade hon ordnat med flyg hem. Visserligen via Miami USA och London. Men det är smällar som man gärna tar. Jag som engång sagt att jag aldrig mer vill flyga med amerikanska flygbolag. Så nu på fredag den 20/3 klockan 4 på eftermiddagen flyger vi hem och kommer till Arlanda kl. 17.00 på lördag, hoppas jag. Man vet ju aldrig vad som kan hända i dessa tider. Man kanske blir kvar hos någon gränskontroll på någon flygplats.

Hur har då denna säsongs segling varit? Ja inte riktigt som vi hade tänkt oss Det blev väl en hel del motgångar med bland annat trasig motor mm. Men vi har också haft många fina stunder där vi bland annat suttit på båten på kvällarna och njutit av det underbara och härliga klimatet, med svalkande svaga vindar och i 28 - 30 värme. Temperaturen som vi nu vant oss vid har stadigt legat på max 31 garder och som minst 28 dygnet runt, 24/7. Tänk sitta där i båten endast iförd en tunn t-tröja och känna hur passadvinden smeker vår bara hud, trots att klockan är mycket på kvällen.  Nu återvänder vi till våren hemma i Brenäs och underbart skall det bli, men vi får räkna med att frysnärven vaknar till liv. Vi får hoppas att han är morgontrött. Sen om ca: 1 månad får vi hoppas att vi kan börja med att åka båt på Insjön och Siljan. Det skall bli mysigt att få åka med Mysan som vår nya båt heter

Sen får vi ta nya tag nästa senhöst, och återvända till denna fantsiska klimat och med alla dessa underbara vikar och härliga seglingsvatten. Då får vi hoppas att vi har lite mera tur med oss, så att vi kan ta det lugnt och njuta av denna underbara segling som man kan ha här.

 

 

Då är Lady Mys på väg upp på land.Där kommer hon att ligga och vänta på oss tills vi kommer till baka

Hemma i Insjön

2020-03-22

Nu har vi kommit hem till Insjön och det känns skönt. Hur gick då flygning hem i dess strultider? Ja det blev som vi befarade, en hel del strul. När vi kom till flygplatsen på Grenada och skulle checka in så fick vi beskedet att flyget från London till Arlanda var inställt. Hur gör vi då frågade vi? Ni får ta kontakt med flygbolaget när ni kommer till London så får dom lösa det, fick vi som besked. Det kändes dock rätt skönt ändå för nu viste vi att vi i alla fall skulle komma till Europa. Så vi sov rätt skönt trots allt på planet när vi flög med nattflyget från Miami. När vi kommer fram till London får vi besked att vi är inbokad på ett flyg till Arlanda först på måndag kväll. Alltså 2,5 dygn senare. Det kan vi inte acceptera säger jag till den som givit mig beskedet. Ja då får ni ta kontakt med British Airways servicekontor får jag till svar. Var ligger den då frågar jag? Den ligger i terminal 5 som ligger i en annan byggnad. Så det blir att gå och åka rulltrappor hit och dit och sedan åka tåg för att komma till dit. Här blev visad till en lång kö med personer som skulle boka om sina resor, ja det var säkert över 100 personer och endast två expediter som skulle fixa detta. Så här blev vi stående i 3timmar innan vi kom fram. Här fick vi samma besked att vi inte skulle få flyga hem något tidigare än på måndag, för alla tidigare flyg till Arlanda var fullbokade. Men här gällde det att stå på sig, och jag hade under tiden vi stod i kö tagit reda på att det skulle gå ett flyg till Göteborg senare på efter middagen och jag bad dem titta på det alternativet. Fullbokat fick jag till svar. Sätt oss på väntelistan då tyckte jag. Så blev det. Sen blev det igen att med tåg och rullband ta oss med alla väskor och oss själva ta oss till nästa terminalbyggnad. Ont om tid hade vi också, planet skulle gå om 1 ½ timme. När vi kommer fram till incheckning får vi besked att ni får väntat tills alla har checkat in så får vi se om det finns några platser kvar Efter en stunds nervöst väntande blir vi kallade till incheckningen och här får Björnen besked av en ung vacker värdinna att hon har ordnat platser åt oss och dessutom i Businessklass. Då kan Björnen inte längre hejad sig att han rent spontat säger till den unga värdinnan ” I love YO” Med röda kinder överlämnar hon Boardingpass till Björnen.

Vår tanke var att när vi kom fram till Göteborg så skulle vi hyra en bil för att köra hem med. En kostnad som vi sedan skall kräva av flygbolaget. När vi kommer fram till Göteborg så visar det sig att alla biluthyrnings kontor är stängda på lördag kväll. Jag börjar ringa runt till olika bolag men kommer bara fram till olika telefonsvarare. Hur gör vi nu? Medan vi står där utför kontoren med vår stora baggevang kommer det fram en kvinna och frågar vad vi vill. Vi vill hyra en bil, svarar vi.  Ja jag jobbar på Avis och jag är bara hit och skall hämta min bil nu på kvällen och jag kan nog hjälpa er. Så blev det, och vi fick en bil att åka hem med sent på lördag kväll. Vi var hemma straks efter midnatt och det kändes skönt att vara hemma och resan hade endast tagit 25 timmar fån Flygplatsen på Grenad till vi satte nyckel i dörren hemma i Brenäs trots allt strul. Normalt skull resan tagit 21 timmar.

Vi måste säga att denna gång hade vi flytet på vår sida. Men det har jag lärt mig genom årens flygresande att det gäller att ligga på och inte ge sig när det blir strul

Men som sagt nu är vi hemma och nu skall vi möta våren hemma i Dalarna och det känns skönt, även om vi frivilligt skall sitta i karantän hemma på Brenäsvägen 20 i två veckor.

Sen var en del av alla passagerare på flyget gaska hysteriska och rädda för Corona smittan och somliga hade munskydd, ansiktsmask och plasthandskar och det fans även dom som kom iklädda plastbyxor, ansiktsmask, och plastsäck, som ni kan se på bilden. Sen att det fans god tillgång på handsprit det var ju bra, men resten tror jag var bara hysteri

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Gunilla o Toyvo | Svar 22.03.2020 16.44

Välkomna hem! Vi har frivillig karantän här hemma enligt myndigheternas rekommendation för 70plussare. Hälsn Gunilla o Toyvo

Elvira mats | Svar 20.03.2020 08.50

Bara så du vet så är siljans premierän redan avklarad högt vattenstånd och ingen corona förutom ölen välkomna hem till en tidig vår utan snö

Christina Espelund Aro | Svar 19.03.2020 21.09

Välkomna hem! Klokt beslut!
Kram Christina

Tore Fändriks | Svar 15.03.2020 09.20

Hej ser att ni seglat till Grenada hoppas att går bra för er och att allt funkar med båten håll er på sjön så ni inte blir smittad med Corona ha det vi hörs

Roland o Kerstin | Svar 13.03.2020 13.58

Grattis Alice från Västerås fredagen den 13! Ser ni någon annan Corona än öl? Hoppas ni slipper mer krångel på den fortsatta resan.

Ulla Lundell | Svar 13.03.2020 09.39

Stort stort Grattis på födelsedagen När kommer ni hem? Kramar till Er båda.

Tore Fändriks | Svar 07.03.2020 08.28

VI såg att ni seglat vidare , men inget skrivet om det förstår att det funkar o att allt funkar igen ha det bra o vi hörs Tore O Majlis (vi har fått 20cm snö)

Lennart Björke | Svar 23.02.2020 16.12

Hej på Er.
Det är ett sant nöje att läsa era reseberättelser. Njut , för här hemma har vi en dålig vinter men snart kommer våren. Lennart o Birgitta Hudiksvall.

Tore Fändriks | Svar 21.02.2020 17.20

vad härligt ni har det som är i värmen o klimatet som är toppen det är ni värda efter er segling vi har det också bra /inte med lif ) ha det vi hörs från sätra

Christina Aro | Svar 17.02.2020 15.25

Ja njut av tiden. Vilka tuffingar ni är . Kram Christina

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

22.03 | 16:44

Välkomna hem! Vi har frivillig karantän här hemma enligt myndigheternas rekommendation för 70plussare. Hälsn Gunilla o Toyvo

...
20.03 | 08:50

Bara så du vet så är siljans premierän redan avklarad högt vattenstånd och ingen corona förutom ölen välkomna hem till en tidig vår utan snö

...
19.03 | 21:09

Välkomna hem! Klokt beslut!
Kram Christina

...
15.03 | 09:20

Hej ser att ni seglat till Grenada hoppas att går bra för er och att allt funkar med båten håll er på sjön så ni inte blir smittad med Corona ha det vi hörs

...
Du gillar den här sidan